Åskväder i horisonten
Källor: Pixabay

Det kan knappast ha undgått någon att vi befinner oss i en tid då människans historia riskerar att upphöra om drastiska åtgärder inte görs. Klimathotet är enormt och allt fler forskare höjer sina röster för att få politiker och beslutsfattare att förstå allvaret. Initiativen som försöker stävja hotet är många och de utförs både på gräsrotsnivå och av den globala politiska eliten. Klimatmöten äger rum årligen, där världens ledare träffas och gemensamt försöker ta fram arbetsmodeller för hur människan som ras kan minska sin påverkan på klimatet så pass mycket att den skenande globala temperaturökningen kan upphöra.

År 2015 fastställdes det vid klimatmötet i Paris att samtliga länder som ingår i FN ska implementera åtgärder som sänker ländernas utsläpp av koldioxid så pass mycket att den globala temperaturökningen inte uppnår mer än 2 grader celsius före år 2050. Man tillade även att det optimala skulle vara om temperaturen inte ökade med mer än 1.5 grader över medeltemperaturen, men om denna önskan istället skulle bli det gällande målet så förändras förutsättningarna enormt mycket för vår förmåga att producera mat.

0.5 grader är en monumental skillnad

Extremvädret som slog Sverige i sommar kan potentiellt ses som en försmak på vad som väntar om vi inte lyckas nå de globala målen. Mängder av svenska bönder förlorade enorma delar av sin skörd till följd av värmeböljan. Detta kommer ske i allt större skala ju mer den globala medeltemperaturen höjs. Vad blir då effekten i siffror?

Forskning visar att olika grödor påverkas olika mycket av klimatförändringarna. De grödor som påverkas mest är majs och vete i tropiska klimat, vilka är de områden som redan är mest utsatta för klimatets skiftningar. Man har forskat på hur stora skillnaderna är i skörd om temperaturen stiger med 2 grader och om den stiger med 1.5 grader. Procentuellt skiljer det sig bara mellan 0.5-4%, men om man börjar tala i termer av globala resurser så betyder det att enormt mycket mat går förlorad. Om exempelvis vi globalt skördar 4 miljarder ton vete från tropiska områden, så försvinner 120 miljoner ton. Tänk dig att ett paket vetemjöl kräver 4 kilo vete vid framställningen. Det blir 30 miljoner paket mjöl som inte kommer kunna tillverkas och distribueras i det närliggande området. Att det kommer finnas mindre mat är bara början. Extremvärdet kommer skapa en allt mer försvårad livsmiljö för oss alla, om världen skulle gå under kommer allt vi tar för givet idag – som online casino – försvinna.

Ett fält med spannmål i en solnedgång
Källor: Pixabay

Extremvädrets effekter

Förlusten mellan de olika temperaturökningarna som beräknats har endast tagit hänsyn till en ökning i den globala medeltemperaturen. Andra faktorer kommer också att spela en roll. Om temperaturen ökar så smälter isarna vid nord- och sydpolen mer, vilket innebär att havsnivån kommer höjas. Om havsnivån höjs kommer hela städer att gå förlorade och odlingsmarker kommer att förstöras av saltvattnet. När vi måste samsas om en allt mindre boyta kommer befintliga odlingsområden behöva göras om till bostadsområden, vilket blir ytterligare en minskning i odlingsareal.

Ytterligare en effekt av temperaturökningen är att värmeböljor i snitt kommer bli en tredjedel längre. Tänk dig värmeböljan vi hade i somras. Den varade i ungefär två månader. Om medeltemperaturen stiger med 2 grader skulle den istället omfatta nästan hela augusti också, vilket skulle innebära en betydligt större förlust för bönderna. Andra aspekter av extremvädret är ökade skyfall i både omfattning och antal. Regn är bra för grödor, men för mycket regn förstör. Skogsbränder och orkaner är också naturkrafter som bidrar till att förstöra våra befintliga resurser. Väldigt snabbt blir de där 30 miljoner mjölpaketen betydligt fler när sådana faktorer tas med i ekvationen.

Allt är inte förlorat

Det finns dock åtgärder som görs för att man ska kunna hantera de värsta av tänkbara situationer. Om vi inte skulle nå målet, så håller man på att ta fram grödor som kommer vara resistenta mot klimatförändringarna. Detta innebär grödor som tål både saltvatten och ett varmare klimat. Men den viktigaste skillnaden kan politikerna göra genom att sätta press på både industrin och jordbruket. Alla måste dra ner på koldioxidutsläppen, även vi privatpersoner. Framtiden som målas upp är dyster, men den behöver inte vara det om vi alla hjälps åt.